Behandlingsområden inom KBT

BEROENDEPROBLEM

Vi arbetar utifrån olika moduler som handlar om motivation, dina mål, kartläggning, alternativa beteenden och att förhindra återfall. Om man har milda eller måttliga besvär och klarar arbete och socialt liv är det oftast inte nödvändigt att besöka en vanlig beroendemottagning. Minst 5 samtal rekommenderas och behandlingen bör göras klar på 10 veckor. Även om du minskat ditt alkoholbruk är det viktigt att vi går igenom alla modulerna. Modellen bygger på beprövad erfarenhet.

ÅNGEST OCH PANIKÅNGEST

Panikångest har att göra med stress i någon form. Intensiv rädsla och starka kroppsliga påslag sätter igång kamp- och flyktsystemet, dvs autonoma nervsystemet slår på med alla cylindrar, även vid falskt alarm, dvs panikångest. Situationen i sig är sällan farlig, utan det handlar om upplevd fara där reaktionen rädsla gått i baklås. Till slut behövs mindre och mindre för att utlösa en attack. Ångest och panikångest är inte farligt för kroppen, även om det känns så. 

Vi är skapta för att kunna hantera akut stress, t.ex om vi håller på att bli överkörda av en bil. Då behöver vi kunna reagera blixtsnabbt för att rädda oss. De kroppsliga symtomen är ungefär likadana som vid panikångest, men med skillnaden att panikångest sällan handlar om verklig fara, utan kanske rädsla för att utsätta sig för olika sociala situationer. Behandlingen går ut på att bryta den inlärda kopplingen mellan situation och reaktion, och att under kontrollerade former och i små steg börja exponera sig för det som känns skrämmande. Men på ett nytt och annorlunda sätt.

DEPRESSION

Depression kan variera från nedstämdhet till återkommande djupa perioder av hopplöshet. Kännetecknande på depression är brist på energi och glädje, en ökning av negativa känslor och tankar. Ofta har det att göra med en förlust av något slag. Balansen försvinner, man kan känna sig underlägsen och värdelös. Både koncentration och minne påverkas. Mycket av det man vanligen tycker om känns som en plåga. Man undviker människor och förlorar självförtroendet. Stresshormonet kortisol ökar, vilket påverkar bl.a. sömn och aptit. Det viktigaste för att komma tillrätta med depression är ofta att bryta passiviteten, eftersom man okritiskt accepterar negativa tankemönster. Man behöver börja återta kommandot över sitt liv – varje dag. Viktiga inslag i återhämtningen är att vara lagom aktiv, hitta nya goda vardagliga rutiner och undvika “flyktvägar” som att dricka eller äta för mycket. I terapin kartlägger vi bl.a hur dina dagar ser ut, hur tankarna ser ut och vad som inskränker livet.

SOCIAL FOBI

Social fobi är stark rädsla för att bli granskad, för att göra bort sig eller bli förödmjukad i sociala situationer. Det känns som att man står i centrum och kan inte släppa koncentrationen på sig själv. I den kritiska situationen får man fysiologiskt påslag med hjärtklappning, svettning, rodnad m.m. Allt detta är kännetecknande för social fobi. Ofta har man högt ställda krav på prestationer och uppförande. Kärnan i social fobi är rädsla för att misslyckas med att visa upp en stabil personlighet. I behandlingen arbetar vi enligt vedertagen KBT-modell där bl.a gradvis exponering, identifiering av tankar och känslor och uppmärksamhetsträning ingår. Vi gör beteendeanalyser och tränar in nya sätt att handskas med rädslan så att ångesten sjunker. Vi går igenom grundläggande attityder och livsregler, istället för att ständigt ha vaksamhet mot sig själv.

HÄLSOÅNGEST och GAD (Generaliserad ångest)

Hälsoångest är överdriven oro för sjukdomar och symtom, dvs normala symtom tolkas som sjukdomstecken. GAD/Kronisk oro är ältande och grubblande, en ström av plågsamma tankar, som dessutom lätt generaliseras till alltfler områden. Oron sitter i huvudet, som en tvångstanke. Det är oron och ångesten som behöver behandlas för att komma tillrätta med hälsoångest, och behandlingen går ut på att bryta negativa tankemönster.

STRESS OCH UTMATTNING

Stressen kan handla om din livsstil, dvs alltför många åtaganden och inte ge dig tid till återhämtning. Det kan vara arbetsrelaterad stress, då du behöver lära dig prioritera och avgränsa, ta itu med perfektionism, göra en sak i taget, osv. Det höga trycket i arbetslivet kanske inte minskar, så du behöver också lära dig att öka förmågan att hantera stress. Där ingår förhållningssätt till prestationer, att planera realistiskt och bryta stresshjulet under dagarna, sänka tempot, ta mikropauser.

SÖMNSTÖRNINGAR

Det finns olika typer av sömnstörningar, som ständig stress, depression, oro och/eller konflikter, förskjutning av dygnsrytmen, missbruk av alkohol eller droger, bruk av sömnmedel under lång tid, livsstilen med brist på rutiner och motion ex-vis. Vi behöver undersöka hur länge du haft sömnproblemen, hur de mer ingående ser ut, hur din återhämtning ser ut. Attityden till sömn har också stor betydelse för om man har sömnproblem eller inte, dvs man bygger upp en anspänning och gör aktiva försök att sova, som direkt motverkar insomning.

RELATIONSPROBLEM och LIVSKRISER

Livskriser och relationsproblem kan handla om arbetskonflikter eller individuella problem. Ett vanligt skäl till att man söker terapi är just att man har problem med relationer, rent allmänt eller med sin livspartner. Rädsla för närhet eller alltför överväldigande känslor i nära relationer är vanligt. Så du behöver kunna hantera känslor och konflikter i samband med relationer. Du behöver också förstå dina känslor för att skapa bättre relationer. Vi kan arbeta med bl.a. känsloreglering och att förstå varför man reagerar som man gör.

ÖVNINGAR I MINDFULNESS OCH MEDITATION

Kort uttryckt handlar mindfulness om att styra uppmärksamheten, dvs att vara närvarande i vardagen och göra mer aktiva val, istället för att gå på autopilot. Mindfulness är ett i högsta grad aktivt förhållningssätt. Eller att vara närvarande och medveten vid motgångar, då man behöver tid att tänka igenom hur man vill agera, istället för att reagera överilat. Om vi är uppmärksamma är det lättare att fatta bra beslut. Meditation är koncentrerad djup avslappning. Meditation är ett kraftfullt sätt att få ny energi, en förankring, och påverkar stress och koncentration på ett positivt sätt, bland annat. Att avsätta 5-10 minuter per dag kan räcka.

ACT & SJÄLVMEDKÄNSLA

Om vi bara uppskattar livet när allting är friktionsfritt är det lätt att bli missnöjd. Poängen med ACT är att livet innehåller obehag. Ett meningsfullt liv ökar om man accepterar att det finns begränsningar i livet och psykisk smärta. Vi behöver acceptera vissa saker, samt kämpa för förändring av vissa saker.
MEDKÄNSLA är att bättre ta hand om sig själv, att välja att stå på sin sida, även när det är svårt. Att stötta sig själv genom att göra så gott man kan.

SCHEMATERAPI

Schematerapi handlar om vår känslomässiga sårbarhet, dvs grundläggande behov som inte blivit tillgodosedda, eller tidiga negativa erfarenheter. Som vuxen reagerar man starkt känslomässigt då känslomässiga mönster triggas, på ett sätt som inte är relevant för situationen i sig. Det kallas för scheman, inre känslomässiga scheman/mönster som man upprepar om och om igen. Man agerar ofta irrationellt och i stark affekt. Vi behöver undersöka hur dessa mönster uppstått, samt vilka faktorer som vidmakthåller problemen idag. det gör man i schematerapi. Målet är att möta dina behov på ett mer fungerande sätt.

TRAUMAN/PTSD

All traumabehandling börjar med stabilisering, som att få en stabil vardag och/eller förmåga att hantera känslor och impulser, andningsträning samt information om psykologiska mekanismer. För behandlingen av trauman/PTSD finns det flera metoder. Sorgebearbetning och nyorientering är viktigt, så att man kommer vidare i livet och inte styrs av rädsla, utan kan utgå från sina värderingar och resurser. Traumat ska kunna integreras som en del av livshistorien, så att man inte reflexmässigt reagerar med rädsla i olika situationer som påminner om traumat.

SCENSKRÄCK

De som klarar att prata bra inför grupper är inte födda med ett strålande självförtroende, utan de har tränat på det, ändrat beteende och attityder. Vi arbetar med blackouter, hur hjärnan fungerar vid stark rädsla, faktorer som ökar risken för nervositet, beteenden och tankar, närvaron, kroppsspråk m.m.

Stäng meny